Good Charlotte's spelning i lördags var helt jävla fantastisk. Jag vet inte ens om jag kan beskriva det. Det var en känsla jag aldrig känt förut. Det var liksom... Good Charlotte, på riktigt.
Jag, Am och Sara. Tre av oss som fortfarande är kvar. Alla dessa år! Tänk att vi träffades, ja när? 2003 någongång, kanske 2004. Som Am sa, hon var ju knappt i puberteten när vi träffades första gången, haha! Helt sjukt :-)

Iallafall, innan spelingen gav vi Benj en champagneflaska och vi pratade en hel del med Paul. Den ende sociala. När jag och Am skulle på toa mötte vi honom på vägen dit. Vi går typ rakt in i hans famn och ger honom en kram, som om "tjena polarn, kul att se dig igen!" Haha, helt sjukt hur naturligt allt var.
Efter allt prat och drinkar började dom spela. Någongång strax efter klockan 20.00. DÅ. Shit. Vilken känsla!
Vart jag än tittar ser jag bara stora leenden överallt. Alla var så jävla glada. Även bandet. Det var verkligen GC 2003 och allt var bara så sjukt jävla härligt. Jag kan verkligen inte förklara hur allting var. Men alla som har varit med från första början, vet exakt vad jag menar.



Det här var absolut deras bästa Sverigespelning och jag tror ärligt talat att det inte kan bli bättre än så här.
Jag vill kunna förklara mer men det går bara inte, ni som var där vet hur jävla bra känslan var, med och mellan allt. Nära. NOSTALGI. Det händer bara en gång. Kvällen avslutades with some car chase with benjamin madden. SICK! Men hur kul som helst :'D

Tack Am och Sara för en helt underbar helg! Vi ses snart, redo för kapitel 2.